Tankar
Idag har jag varit på konsert i Kristianstad.. Jag åkte helt ensam utan sällskap.. Stannade till på C4-shopping och åt sushi, fortfarande ensam, hittade några julklappar och fortsatte in mot stan, ja jag var fortfarande utan sällskap..
Landade i Kulturkvareter där konserten hölls.. Fortfarande utan sällskap men tillsammans med en massa folk.. Någon kanske tyckte det var konstigt att jag går på konsert ensam.. Ja kanske, men det var riktigt trevligt.. Man pratar ju inte med sitt sällskap under konserten ändå.. Och eget sällskap är ju rätt skönt ibland..
Konserten jag var på var en julkonsert med denna fantastiska sångerska och kvinna.. Pernilla Andersson..
Hon är ute på en julkonsertturné som heter Vintersånger från Garbo..
Nästan alla låtar var skrivna av Pernilla, och alla hennes låtar är texter från verkliga livet.. Hon kallar själv sina konserter för sin terapitimme, och jag kan förstå att det är terapi att skriva texter när det är jobbigt, Och att det blir fantastiska låtar av hennes texter tackar jag för.. Hon har texter/låtar som skilsmässan, om sin son och hur det är att missa tex sonens första lussetåg, men de mesta låtarna handlar om hennes pappa som fått diagnosen Alzheimers.. Att höra det känslosamma mellansnacket om bakgrunden till låtarna får mig att både skratta och gråta.. Och låtarna får en helt annan innebörd..
Hon är ute på en julkonsertturné som heter Vintersånger från Garbo..
Nästan alla låtar var skrivna av Pernilla, och alla hennes låtar är texter från verkliga livet.. Hon kallar själv sina konserter för sin terapitimme, och jag kan förstå att det är terapi att skriva texter när det är jobbigt, Och att det blir fantastiska låtar av hennes texter tackar jag för.. Hon har texter/låtar som skilsmässan, om sin son och hur det är att missa tex sonens första lussetåg, men de mesta låtarna handlar om hennes pappa som fått diagnosen Alzheimers.. Att höra det känslosamma mellansnacket om bakgrunden till låtarna får mig att både skratta och gråta.. Och låtarna får en helt annan innebörd..
Och jag känner en igenkänning i en del av det hon berättar om sin pappa, då i min pappa som dog för snart 3 år sedan.. Jag hade aldrig den tajta relationen med min pappa som Pernilla har haft och fortfarande har med sin pappa, även om han idag inte vet vem hon är, och just nu tror att hon är hans fru..
Men min pappa fanns där alltid när mina barn var små, han är den som passat mina barn mest av alla våra nära.. Han kom på sin moppe så fort vi ville ha det minsta hjälp med barnen, och det uppskattade jag mycket mer än jag någonsin fick sagt till honom..
Min pappa hade ingen demenssjukdom, han fick en hjärnblödning som gjorde att symptomen efter den var som en demenssjukdom.. Han kom ihåg vem jag var, ibland, men oftast hade han inte en susning om vem jag var.. Att han inte kom ihåg vem jag var tyckte jag inte var jättejobbigt, och det var nog för att han blev så himla glad när någon hälsade på, och även om han 5 minuter efter vi hade gått glömt att vi varit där så hade han nog en glädje kvar i kroppen, iaf en stund.. Jag vill iaf tro det.. Det är jobbigt när ens föräldrar blir sjuka, så är det, och när Pernilla pratar om sin pappa så tänker jag på hur det var med min, och tårar kommer..
Pernilla är en fantastisk dotter, och det kan man lätt se när man följer hennes instagramkonto.. Så fin och så klok ❤️
Jag köpte Pernillas skiva "Vintersånger från Garbo" och spelade den på vägen hem, och bara satt i tankar om mina barn och om min pappa.. ❤️
Men min pappa fanns där alltid när mina barn var små, han är den som passat mina barn mest av alla våra nära.. Han kom på sin moppe så fort vi ville ha det minsta hjälp med barnen, och det uppskattade jag mycket mer än jag någonsin fick sagt till honom..
Min pappa hade ingen demenssjukdom, han fick en hjärnblödning som gjorde att symptomen efter den var som en demenssjukdom.. Han kom ihåg vem jag var, ibland, men oftast hade han inte en susning om vem jag var.. Att han inte kom ihåg vem jag var tyckte jag inte var jättejobbigt, och det var nog för att han blev så himla glad när någon hälsade på, och även om han 5 minuter efter vi hade gått glömt att vi varit där så hade han nog en glädje kvar i kroppen, iaf en stund.. Jag vill iaf tro det.. Det är jobbigt när ens föräldrar blir sjuka, så är det, och när Pernilla pratar om sin pappa så tänker jag på hur det var med min, och tårar kommer..
Pernilla är en fantastisk dotter, och det kan man lätt se när man följer hennes instagramkonto.. Så fin och så klok ❤️
Nu skall jag snart ta mig till jobbet, har tagit 3 timmars komp så jag skulle hinna hem och landa innan jag skall jobba..
Ha en fin natt!!
//Maria
Ha en fin natt!!
//Maria