Skolstart

Allmänt / Diagnosbarn, Mobbning, Skola, Skolstart / Permalink / 0
Idag är det skolstart efter ett långt sommarlov.. Ja inte för mig då, men för många barn och ungdomar..
En dag som många har längtat efter, och en dag som många bävat inför.. Men jag hoppas att de flesta ändå är helt okej med att skolan börjar igen, och det på ett bra sätt.. För jag vet också att många inte vill att den börjar än, just för att skolan är ett helvete för dem, på flera sätt.. Många som blir mobbade och trycks ner psykiskt, och såklart vill man inte till skolan då.. Jag hoppas att skolan jobbar mer och mer för att mobbning skall försvinna, att det blir nolltolerans.. Och att skolan verkligen gör något åt det och inte bara flyttar på mobbaren, eller den mobbade.. Jag tror nämligen inte att den som mobbar heller mår så bra, och straff är inte rätta lösningen.. Så skolan, ta tag i det vid första upptäckten, vänta inte ut.. Ta upp det ofta i klasserna..

Sedan finns det de som inte vill till skolan för att de inte pallar skolan.. Det var jag.. Jag hade, och har, så fruktansvärt svårt för att lära genom att läsa mig till saker, och det spelade, och spelar ingen roll om jag var intresserad av ämnet.. Jag lär genom att göra, inte genom att läsa.. Så många lärare som inte förstod mig och tyckte jag var lat, som inte läste läxor osv.. Jag läste läxor.. Jag läste läxor till jag var helt vimmelkantig, men... det fastnade inget.. I gymnasiet så tröttnade jag och sket fullständigt i att plugga, jag kunde ju inte, och jag fick ingen hjälp av lärare.. Du kan.. Så många gånger jag har fått höra det.. Så många gånger jag har suttit på mitt rum och gråtit för att jag har känt mig som världens trögaste person.. I dagens mått mätt gick jag ut med underkänt i betyg.. Men jag hade ändå tur med jobb.. Jag gick barn och ungdom, där praktiserade vi mycket, och det var min räddning.. Då fick jag visa vad jag kunde, och jag fick lära mig genom att se och göra.. Och det var genom praktiken jag fick vikariejobb på dagisen i kommunen och på ett Korttidshem, där jag senare fick fast jobb, där jag är igen efter några års jobb som personlig assistent med..
Så snälla ni lärare, se att det finns barn som försöker men det går inte, de kan inte lära genom att läsa, de behöver mer stöd och mer hjälp.. Nu vet jag ju att det är svårt med lärarassistenter, men jag hoppas att det kan prioriteras.. 
Idag är det ju jättesvårt att få jobb om man inte har betyg i allt.. Tänk så många bra arbetskraft man missar bara för att arbetsgivaren kollar efter betygen.. 
 
Sedan finns det ju de som gärna vill gå till skolan, men av fel anledning, för att slippa hemifrån.. För att de har det jobbigt hemma med föräldrar som kanske inte bryr sig om sina barn, föräldrar med missbruk, föräldrar som bara bråkar, eller skilsmässobarn där barnen får komma i kläm pga att föräldrarna inte kan komma överens och se till barnens bästa utan bara till sitt eget bästa.. Då är skolan ett välkommet andningshål.. Dessa barn och ungdomar tänker jag ofta på.. De behöver mer stöttning än många andra..

Och så alla dessa barn och ungdomar med olika diagnoser som går i vanlig klass.. De som inte platsar varken i vanlig klass eller i en särklass.. De som kan platsa i skolan men med rätt hjälp och med rätt verktyg.. Tyvärr ser man ju ofta att skolan inte har varken rätt hjälp eller verktyg.. Det prioriteras inte, man har "inte råd" med extra resurser.. Det är väl det ändå vi skall lägga pengar på? Extra resurser.. Både för barnen med diagnoser och de barn som har andra problem.. Barnen är för tusan vår framtid!!

Så mycket jag hade kunnat skriva men stoppar där för idag..

//Maria
Till top