fotomarias.blogg.se

Ja just nu är det mycket som inte känns så kul. Jobbet är en sak tex. Det har varit en del förändringar, till det sämre, tex har vi blivit tvingade att jobba varannan helg. 4 stycken av mina kollegor har, eller skall sluta. Den största orsaken till det är just arbetstiderna. När alla dessa sa upp sig inom några månaders mellanrum så rann musten ur mig helt, och jag känner mig ruskigt nere. Jag har flera bra kollegor kvar, men jag känner mig inte riktigt hemma längre på min arbetsplats. Jag har en olustig känsla av att inte vara helt omtyckt, att jag inte får tycka och tänka, och när jag gör det så missförstår man mig. Så känner jag iof sig rätt ofta, inte bara på min arbetsplats. Jag har ofta känslan att att inte bli hörd, att man inte vill höra vad jag har att säga, att man inte bryr sig om vad jag säger, att man missförstår och ofta helt enkelt överkörd.
Jag tror att jag själv är en bra lyssnare, men det är svårt att få någon att lyssna på mig. Som tur är har jag min sambo, och han får höra mycket, men han kan ju inte hjälpa mig att reda ut tex jobbrelaterade saker.

På jobbet är jag en av de schemaansvariga med, och det är en sak jag har gillat, men nu känns det bara övermäktigt. Det är mycket förändringar även där. Det är inte heller lätt att lägga schema så alla skall bli nöjda.
Funderar nu på att säga upp det uppdraget och ge min del i det till någon annan.

Rent allmänt är jag nu trött på mitt jobb, inte på brukarna och jag har turen att jag jobbar natt, det trivs jag med,  men jag är ute och läser jobbannonser titt som tätt. Kanske det dyker upp något som kan passa mig. Tyvärr har jag ju inget läshuvud och jag tycker det är dödligt trist att plugga, så det är ju svårt att hitta något annat då jag "bara" har en barnskötarutbildning. Och skall jag byta jobb vill jag göra något helt annat. Jag har jobbat 33 år med barn och ungdomar med funktionsvariationer, så om jag nu skall byta arbetsplats så vill jag göra något helt annat. Men vad???

 

Skönt att kunna skriva av sig lite. Här är det ju inte heller så många som "lyssnar" då jag har så få läsare, men det gör inget, bara jag får det ur mig.
Även om det känns skönt så mår jag piss just nu, jag hade behövt en paus från jobbet. Jag är lite rädd att jag kommer att må ännu sämre.

Men tur att jag har sambon, mina barn och barnbarn, de ger energi, men energin jag har fått från annat håll, som mitt jobb, den finns inte längre, den tar mest energi.

Så nu har jag gnällt klart..

//Maria