Låta livet gå vidare

Allmänt / Besvikelse, Besviken, Vuxnabarn / Permalink / 0
Tack alla som pratat och skickat till mig om förra inlägget.. Tänk att det är så många som har det likadant, och alla som hörde av sig till mig är kvinnor och vuxna barn.. Tragiskt att det är så många, men skönt att inte vara ensam..
Jag kommer att känna det sorgligt och vara besviken, men livet måste ju rulla vidare, och jag skall göra det bästa för att vara den mamma som mina barn kan och vill komma till när det är något, fram till den dagen jag inte finns mer.. Jag kanske inte alltid kan hjälpa dem, men jag finns där och kommer att lyssna på dem..
Det finns bara en som går förlorare ur detta i slutändan.. Fast å andra sidan har ju hen visat att hen inte bryr sig, så förmodligen blir det nog bara skönt att fortsätta slippa bry sig, och bara fortsätta bry sig om sig själv..
Tänk... Jag trodde denna människa var bättre än så här.. Jag trodde att hatet mot mig (som jag inte vet varför det finns) inte skulle drabba mina barn, jag trodde du var bättre än så..
 
 
Livet kommer att bli bättre och allt kommer att ordna sig.. Men just nu är hela min kropp helt uppstressad av oro, inte bara pga det som jag har skrivit om.. Det behövs inte så mycket för att en stor klump med oro skall bosätta sig i min kropp efter jag "gick in i väggen" för några år sedan.. Utmattningssyndrom ligger kvar i bakgrunden hela tiden, och man vet aldrig när den börjar ge sig till känna.. Så just nu önskar jag av hela mitt hjärta att få jobba mer natt så jag kan fortsätta jobba, för risken är att det kommer att det inte går längre, att jag inte har på jobbet att göra för att jag glömmer, kan inte tänka klart osv.. Men jag hoppas att det inte går så långt utan kan få en "paus" med att jobba natt..

Ha en fortsatt fin vecka!!

//Maria
Till top